Den syriska kyrkan tillhör världens äldsta kristna traditioner. I över 2000 år har tron förmedlats genom arameiska böner, heliga sånger, fasta, fest och folklig fromhet. Den har formats av urkyrkan, bevarats genom förföljelser och migration, och burits vidare från generation till generation – ofta under svåra omständigheter.
I dag lever många syrianer i nya hemländer – i Sverige, Europa och USA – där samhällets rytm och vardagens villkor skiljer sig mycket från livet i Mellanöstern. Samtidigt växer behovet av att förstå, bevara och föra vidare det kyrkliga och kulturella arvet till nya generationer. Det är i denna verklighet som Josef Aslan, diakon och engagerad i kyrkans olika verksamheter och organisationer sedan unga år, har skrivit En guide till syriska kyrkotraditioner – en bok som på kort tid fått stor spridning och mötts av värme och uppskattning bland människor runt om i Sverige.
Med en ödmjuk och pedagogisk ton förklarar Josef i 15 kapitel den syriska kyrkans tro, struktur och levda uttryck. Han gör det på ett sätt som är tillgängligt både för dem som är nya i tron och för dem som vill fördjupa sin förståelse. Boken behandlar dop, fasta, eukaristi, böneliv, helgdagar, klädsel och symbolik. Men den lyfter även fram de folkliga traditioner som är unika för det arameisk-syrianska folket – seder som väver samman hem och kyrka.
Vi får till exempel läsa om siboro, helgonfirande med bulgur och kött, hårlöften till Gud i samband med barns födelse, och påskens besök hos släktingar och grannar – uttryck som förenar familjeliv, kultur och tro på ett sätt som ger liv åt helheten.
Ett av bokens viktigaste bidrag är inledningen, där Josef ger en historisk och teologisk introduktion till den syriska kyrkan och dess rötter i urkyrkan. Han belyser hur traditionen har präglats av folkmordet Seyfo, förföljelser i Mellanöstern och västerländsk mission – och hur dessa händelser ibland underminerat det egna teologiska språket. Det är en varsam men tydlig påminnelse om att historien påverkar nuet – och att identitet inte enbart handlar om liturgi, utan också om överlevnad, kontinuitet och självkännedom.
Men En guide till syriska kyrkotraditioner är långt ifrån ett rop på isolering. Tvärtom visar boken hur vi som lever i diasporan kan leva vår tro med stolthet, insikt och engagemang – rotade i en rik tradition men öppna för vår omvärld. Den syriska traditionen behöver inte ses som något främmande i Europa eller Nordamerika. Istället kan den bidra med djup, skönhet och helighet i en tid där mycket av det kristna uttrycket blivit ytligt eller urvattnat.
Boken är skriven för vår tid. Den vänder sig till ungdomar, familjer, församlingsledare och engagerade troende. Den fungerar som ett verktyg för samtal, undervisning och reflektion – men framför allt som ett stöd för att leva sin tro i vardagen, i exil, utan att tappa rötterna.
Intresset har varit stort. Många har uttryckt glädje över att äntligen få ett lättillgängligt och relevant material om sin tro och sina traditioner på svenska. På kort tid har boken spridits till församlingar, hem och ungdomsgrupper över hela landet – och flera har redan efterfrågat en engelsk översättning, så att ännu fler i den globala diasporan kan få del av innehållet och inspirationen den ger.
Boken säljs via Antiokias Bokhandel i S:t Petrus & Paulus syrisk-ortodoxa kyrka i Botkyrka, samt på Bokus.se och Korsets Kloster:
📘 Bokus
📘 Korsets Kloster
Att leva vår tro i exil är inte en svaghet – det är ett kall. Och denna bok visar att vår tro bär, också här.