Bahro Suryoyo fortsätter att lyfta fram språkforskares syn på det arameiska språkets framtid och vilka åtgärder de anser behövs för att bevara språket.
Professor Steve Fassbergs intresse för arameiska språket började när han studerade biblisk hebreiska och lärde sig om det nära sambandet mellan hebreiskan och dess systerspråk arameiskan. Det var först då som intresset växte starkare för det arameiska språket. Han har även forskat inom många olika områden av det arameiska språket, bl a klassiska arameiska källor (biblisk arameiska, galileisk arameiska och targumisk arameiska) samt modern arameiska.
”Jag har även studerat språket i Maalula och varit särskilt intresserad av den ursprungliga arameiskan som talades av judarna i Israel, som ursprungligen kom från sydöstra Turkiet och norra Irak”, säger professorn.
Han har även lyckats spela in och beskriva språket i den arameisktalande byn Challa (dagens Cukurca) i sydöstra Turkiet, som ligger belägen ca 2 km från den irakiska gränsen.
Professor Michael Waltisberg däremot var forskarassistent vid universitetet i Marburg, Tyskland. Han har sedan år 2002 en doktorsexamen i semitisk språkvetenskap. Han har forskat inom flera varianter av arameiskan, t ex biblisk arameiska, syriska och turoyo. Som forskarassistent har han undervisat i flera semitiska språk, framförallt arabiska och syrianska samt turoyo för några intresserade studenter.
”Arameiskan, särskilt syriskan, var en del av mina studier i semitiska språk i allmänhet. I början var mitt intresse i riktning mot hebreiska och arabiska, men efter en tid blev jag mer och mer intresserad av arameiskan, speciellt syriska och turoyo”, säger professor Michael.
Professor Steve Fassbergs intresse för arameiska ser han som något unikt.
”Arameiskan är ändå det äldst bevarade semitiska språket och står för en synnerligen rik och varierad litterär tradition. Det är ett språk som har talats oavbrutet under flera tusen år”, säger han.
Professor Steven ser språket som en skatt som behöver bevaras.
”Det krävs en gemensam ansträngning för att bevara detta värdefulla språk, liknande den investering som gjort hebreiskan till ett talat språk igen”, berättar professor Steven.
Professor Michael är av liknande åsikt. Han tror att det behövs en mycket medveten satsning av arameiska (syrianska) organisationer för att hålla arameiska språket vid liv.
”Det inkluderar språkundervisning till barn även i äktenskap med endast en infödd arameisk-talare och inrättandet av ett skriftspråk som allmänt accepteras för användning i skolor. Tyvärr ser framtiden dyster ut för det arameiska språket. Jag tror att det kommer att förbli ett levande språk i flera generationer framöver, men att vara ett hotat språk i exil kommer leda till att det i slutändan blir utrotat. Jag är särskilt medveten om betydelsen av det egna språket som schweizisk medborgare bosatt i Tyskland, mitt modersmål är dialekten i Luzern i Schweiz där jag växte upp, berättar professor Michael.
En av de mest intressanta aspekterna av arameiskan är dess långa språkhistoria och intresset är i första hand av språklig karaktär, men man kan inte lära sig ett språk och läsa texter utan någon kunskap om dess historia, religion och kultur, säger han vidare.
”Det unika med det arameiska språket härrör från det faktum att det fortfarande är vid liv efter cirka 3000 år. Dessutom spelar arameiskan en mycket viktig del i historien om olika österländska religioner och kulturer i allmänhet”, avslutar professor Michael Waltisberg.