Under fredagen var Europaparlamentarikern Lars Adaktusson i Örebro tillsammans med riksdagsledamöter och andra partikamrater i kristdemokraterna. Det var en händelserik dag för dessa då man spenderade dagen med Syrianska Riksförbundet och företrädare för andra syrianska (arameiska) organisationer, där fokus låg på arbetet för att stoppa det pågående folkmordet på kristna i Mellanöstern.
Lars Adaktusson blev 2014 vald som Europaparlamentariker för kristdemokraterna efter en lång och framgångsrik karriär inom journalistiken. Under denna period har han gjort sig känd bland det syrianska (arameiska) folket för sin vilja att arbeta för folkgruppens och de andra kristna minoriteterna i Mellanösterns överlevnad, framför allt det arbete som han drivit på senare tid för att sätta stopp för det folkmord som IS brutala framfart i Syrien och Irak bör ses som.
For ett folkmord är det. Detta blev officiellt erkänt av EU efter en motion som Lars arbetat fram med stöd av EPP-gruppen och som antogs av en majoritet i Europaparlamentet. Efter detta har flera länders parlament följt efter och det är enbart i Sverige som frågan har tagits upp och bemötts negativt i en parlamentarisk omröstning, då enbart KD, L och SD stöttade motionen som lades fram av Robert Halef (KD). Lars Adaktusson har således blivit en populär, uppskattad och beundrad svensk politiker bland det syrianska (arameiska) folket och detta förmedlades under fredagen 27 maj då han befann sig i Örebro.
Redan under det inplanerade lunchmötet i Scandic berättade han om hur han arbetat för folkmordserkännandet i Bryssel och hur han trots hårt arbete och stor uppmuntran från sin partigrupp fick höra att han inte bör ha höga förhoppningar om att förslaget ska röstas igenom. Efter att ha suttit med samtliga partigrupper och en del förändringar för att få så brett stöd som möjligt kom man däremot överens om en text som sex av åtta grupper ställde sig bakom. Som åhörare fanns hans partikamrater från Kristdemokraterna och representanter från Syrianska Riksförbundet och andra syrianska (arameiska) organisationer.
Efter lunch rörde man sig vidare till syrianska föreningen i Örebros lokaler för att besöka monumentet för Seyfos offer och fortsätta diskussionerna om situationen i Mellanöstern. Innan man gjorde detta hann riksdagsledamot Désirée Pethrus som har intresserat sig för kristna flyktingars situation möta syrianer (araméer) som tagit sig till St Maria kyrkan för att möta henne, och berätta om sina erfarenheter. Det var oerhört allvarliga intryck som skapades och enligt de berörda som flytt sitt hemland möter man på flyktingboenden i Sverige en större extremism än vad de gjorde i Syrien.*
När Lars Adaktusson kom fram promenerade man till det första kommunbyggda monumentet för Seyfo i Sverige där han talade om kopplingarna och allvaret för hundra år sedan såväl som idag.
– Vi får inte ta religionsfriheten och toleransen för givet utan vi måste stå upp för de grundläggande värderingarna, alltid kämpa för människors rätt att utöva sin religion oavsett vilken det handlar om. Och därför är det så viktigt också att få de övergrepp som sker erkända som det folkmord det är. Om vi inte nämner det vid dess rätta namn så sviker vi de alla de som är offer för övergreppen och våldet och jag tror att det här arbetet är viktigt, inte minst ur det perspektivet när vi talar om folkmord.
– Att se till de människor som är drabbade och att se på deras rätt att få en bekräftelse att de är utsatta för det allra värsta och mest avskyvärda brott som finns enligt folkrätten, men också att ge offren och deras anhöriga den upprättelse de har rätt till. Det handlar om era vänner och bekanta, era släktingar, era nära och kära, sade Lars med med en allvarlig och berörd ton.
Efter den känslosamma stunden gick man till konferensrummet för att diskutera de aktuella frågorna och det samarbete som både Adaktusson och de syrianska (arameiska) organisationerna strävade efter. Syrianska Riksförbundets ordförande Habib Dilmac presenterade en rad olika projekt och information som föreföll intressant för arbetet i Europaparlamentet och man samtalade om hur man kunde bistå i det nämnda arbetet för att se till så att målet om att få folkmordet erkänt i FN:s säkerhetsråd nås.
Det var en ömsesidig uppskattning för varandra som påtalades när mötet började närma sig sitt slut och man kom väl överens om att det ska finnas en fortsatt kontakt Adaktusson och organisationerna emellan för att fortsätta kampen för folkgruppens och kristendomens överlevnad i området. Efter mötet möttes Lars och Désirée Pethrus av många som beundrar och intresserar sig för deras arbete när de fick hålla väl mottagna tal.
Syrianska Riksförbundets, World Council of Arameans och Syrianska-Arameiska Ungdomsförbundets representanter på plats tackade därefter Suryoyo Sat för att de filmat under dagen, lokalföreningen för arrangemanget och framför allt Lars Adaktusson och Désirée Pethrus för deras insatser för folkgruppen som organisationerna representerar.
*Mer om samtalet med Désirée Pethrus och flyktingarna kommer snart att gå att läsa som en del i en ny artikelserie på Bahro Suryoyo.
