Mycket händer i svensk politik just nu. En fälld regering, ett extra val och ett debattklimat som ändrat ton till det mer bryska och oseriösa när konstruktivitet behövs. Ett parti sticker dock ut ur mängden.
Det händer mycket i svensk politik just nu. En fälld regering, ett extra val och ett debattklimat som ändrat ton till det mer bryska och oseriösa när landet är i störst behöv av konstruktivitet. Ett parti väcker däremot mer känslor än andra med ett irrationellt agerande kombinerat med förbluffande utspel och riksdagsmotioner.
Att Jimmie Åkesson är sjukskriven betyder inte på något vis att Sverigedemokraterna är passiva och inte försöker bilda opinion. De närmast honom tar istället tillfället i akt att visa en extremare sida än vad man sett på länge. Björn Söder och Kent Ekeroth har senaste tiden föga förvånande tagit på sig att lämna fram de värsta förslagen som partiet dessutom ställer sig bakom.
Björn Söder sade nyligen att judar och samer inte är svenskar och jag antar då att jag med mitt syrianska (arameiska) ursprung inte heller är det enligt honom trots att jag är född och uppvuxen i Västerås. Han har länge förespråkat ett så kallat repatrieringsbidrag, att invandrare ska få hjälp att flytta hem till sitt hemland där man enligt honom hör hemma. Björns godhet och givmildhet i att vilja hjälpa min släkt att åka ”hem” till länder där de med största sannolikhet blir förtryckta, mördade eller förslavade tackar jag vänligt men bestämt nej till. Den motion hans partikollega Kent Ekeroth lämnade till riksdagen i november har jag dock fortfarande inte kunnat smälta.
Ekeroth vill att alla första och andra generationens invandrares nationaliteter ska registreras med invandrares överrepresentation i fängelser som grund för att ett sådant behov finns. Många påminns vid detta lag om kartläggningen av judar i nazityskland där de bar davidsstjärnor synligt. Det finns dock även likheter hos det syrianska (arameiska) folket och de andra kristna som levde i osmanska riket, där de tvingades att bära bjällror på handdukarna i badhusen för att man skulle vara medveten om att det var någon som enligt dem var mindre värd runt hörnet. Först kartlagdes de, sedan diskriminerades de och till sist förintades de.
När vi nu sitter i Sverige snart 100 år efter folkmordet i Osmanska riket som på syrianska (arameiska) kallas Seyfo och jag ser att syrianer (araméer) vill lägga sin röst på ett parti som har en sådan uppenbart nationalistisk och rasistisk agenda så blir jag ledsen, men inte ett dugg förvånad. För trots lögnerna, rasismen och det enorma väljarsvek som röstandet på alliansens budget faktiskt innebar så slutar inte partiet att växa.
Det finns många underliggande faktorer till att SD har det stora stödet de har som jag inte har rum med att försöka gå igenom i denna artikel men jag önskar i alla fall se en sak innan det stundande valet. Ett aktivt deltagande från befolkningen. För det räcker inte att man läser de senaste utspelet eller skandalen, kollar på en debatt och röstar var fjärde år utan sig utan att sätta sig in i allt för att demokratin ska fungera. Media, sociala medier och någon form av åsiktspopulism styr så mycket idag och man vill särskilt i denna situation som landet befinner sig i lägga skulden på enskilda politiker utan att ha satt sig in i partiets verkliga politik och dess ideologiska ståndpunkter.
Jag har exempelvis sett och hört väldigt många motivera hur olämplig de anser att Stefan Löfven är som statsminister med att han ”bara är en svetsare”. Anna Kinberg Batra som är civilekonom och hyllas av samma personer som det nya hoppet för Sverige erbjöd i en tidigare personvalskampanj nakenbilder till de som kryssade henne och sade att stockholmare är smartare än lantisar.
Jag vill inte lägga någon värdering i vad jag anser är mer lämpligt för en statsministerkandidat utan min poäng är att man genom ett aktivt deltagande flyttar fokus från vår massmedias ensidiga rapportering om partiledare och diverse utspel till partiernas verkliga politik. Alla bör i en demokrati ägna tid mellan valen till att läsa på och bilda sig en tydlig uppfattning istället för att enbart läsa om käbbel mellan Löfven och Lööf eller att tycka att Björklund förstört skolan utan att veta vilka reformer han ens drivit igenom. Att folket inte deltar aktivt och att det inte finns större utrymme för konstruktiv opinion i media gynnar det missnöjesparti som SD är och detta är ett av demokratins största problem.
Med det sagt så har jag avslutningsvis en hälsning till Kent Ekeroth och alla som överväger att lägga sin röst på SD i Mars. För jag döljer inte att jag har en hel del meningsskiljaktigheter med de nämnda.
Jag har trots min syrianska (arameiska) identitet goda kunskaper i svenska och svensk historia. Jag har studerat på akademisk nivå kombinerat med förvärvsarbete och jag har bidragit till samhället som resten av min släkt där man helt enkelt ska göra rätt för sig. Jag har spenderat somrarna i Dalarna och inte i Turkiet efter skolavslutningarna, på vilka jag sjöng högt att jag vill leva och dö i Norden. Jag har även ägnat många år till att arbeta ideellt för att integrera den syrianska (arameiska) ungdomen i Sverige, för båda parters bästa. Detta är några få anledningar till att jag inte kan smälta att det ändå är jag som ska registreras och inte du och de skinnskallar som du och Jimmie tidigare vandrat med och i fyllesång firat Olof Palmes mord med på en kryssning.
Det som så många alltid förknippat med Sverige är medmänsklighet och det finns i ärlighetens namn inte mycket som är så osvenskt som det mobiliserade hat som gömmer sig bakom er ”sverigevänners” fasad. Så en sak som jag vill att du, ditt parti och alla era anhängare ska ha väldigt klart för er är följande:
Ni må vilja registrera mig, men ni kan aldrig bli mer svenska än mig.